tror ni inte att det blöder i hjärtat av att jag krälar i stoftet alldeles meningslöst?!

idag smet jag iväg till sturekatten för att läsa brott och straff. tänkte att 1800-tals atmosfären skulle ha en positiv inverkan. inlevelse är mycket viktigt.

det gick väl sådär. men på vägen hem köpte jag en pocketversion av brott och straff för att ha en själv liksom. det är ju ändå en klassiker. någon gång kanske man kan uppskatta den också, när man inte behöver stressa igenom den, liksom.

ja, ni ser ju hur jag fungerar. jag fokuserar alltid på de egentligen ovidkommande sakerna. istället för att bara läsa boken och koncentrera mig på det helt och fullt. men då blir ju allt så mycket tråkigare! visst?

såhär uttalar sig rannsakningsdomare Porfirij Petrovitj i ett informellt förhör med Raskolnikov:
"jag bara sitter och sitter och är så glad om jag får röra på mig i fem minuter... hemorrojder, förstår ni..."

tänkte börja med det som en bortförklaring i skolan. jag orkar inte sitta kvar i klassrummet längre=dra hela citatet. är det bara roligt i mitt huvud?

pussen.